granskning av FYRA FORSKARES HYPOTESER OM svenska fornlämningar

Rolf Otterberg - Profilbild

Rolf Otterberg

Vad vet vi – och vad antar vi?

Flera av Sveriges mest monumentala fornlämningar tolkas som gravar eller astronomiska konstruktioner.
I många fall saknas dock gravinnehåll eller entydiga arkeologiska belägg.

Tolkningarna bygger ofta på:

  • Orientering mot sol eller måne
  • Antaganden om forntida kalendersystem
  • Mätdata och statistiska samband med stora osäkerheter

När hypoteser inte systematiskt prövas mot mätdata uppstår risk för feltolkningar.

| Här prövas hypoteserna med naturvetenskapliga metoder.

Granskade fallstudier

Ales Stenar

Ales stenar

Astronomisk kalender eller metodologiskt feltolkad konstruktion?
Slipskåror på Gotland

Slipskåror på Gotland

Statistisk evidens eller resultat av fria val i beräkningen?
Stolpraderna i Gamla Uppsala

Gamla Uppsala

Stolprader och kalendertolkningar under kritisk prövning.
Förskjutna väderstreck i Norden

Förskjutna väderstreck i Norden

En genomgång av teorin om roterade väderstreckssystem i Norden.
Stolpraderna i Gamla Uppsala

LAURITZ WEIBULL OCH RICHARD EKBLOM

Förskjutna väderstreck i norden
Gerald J. Hawkins: Stonehenge, ett astronomiskt observatorium

GERALD J. HAWKINS: STONEHENGE

Ett astronomiskt observatorium
Stolpraderna i Gamla Uppsala

ALEXANDER THOM

Forntida megalitmonument i Storbritannien som astronomiska observatorier
Gerald J. Hawkins: Stonehenge, ett astronomiskt observatorium

Kommer inom kort

Flera analyser kommer inom kort

Rolf Otterberg

Fyra år vid Kungliga Tekniska högskolan följt av tio år vid Institutet för metallforskning och tre decennier vid Volvos laboratorium för materialteknik.

Arbetet har präglats av mätteknik, materialanalys och statistisk utvärdering.

Intresset för svenska fornlämningar växte fram ur samma metodiska grund: hypoteser måste prövas mot mätbar verklighet.