Alexander Thom: Forntida megalitmonument i Storbritannien som astronomiska observatorier

Läs analysen

Alexander Thom, professor inom ingenjörsvetenskaperna vid Oxfords universitet, har givit ut tre böcker från 1967 till 1978 samt ett stort antal artiklar. De beskriver megalitiska fornlämningar i Storbritannien och deras astronomiska kopplingar.

Med hjälp av ett mycket stort antal mätningar runt om i Storbritannien har han i sina resultat kommit fram till att monumenten markerar viktiga astronomiska dagar. En mer detaljerad genomgång finns i en vetenskaplig artikel: A critical review of eight of the most well-known examples of archaeoastronomy in Sweden and Britain. Den kan hämtas på Academia.edu.

Sammanfattning

• Megalitmonument tolkas som astronomiska observatorier
• Bygger på omfattande mätningar i Storbritannien
• Monumenten kopplas till viktiga astronomiska dagar
• Riktningar används för att identifiera sol- och månpositioner
• Statistiska analyser används som stöd

På sent 1970-tal kom man fram till att Thoms arbete måste granskas av experter. Det blev Clive Ruggles analyser av Thoms arbeten, tillsammans med hans omfattande egna undersökningar, som gjorde det möjligt att bemöta Alexander Thoms idéer (Ruggles 1999). Här redogörs för två felkällor:

1.

Thom har gjort subjektiva val om vilka linjer som ska analyseras, men har inte angett vilka faktorer som ligger bakom besluten. Endast en tredjedel av linjerna har bearbetats statistiskt enligt Ruggles. Dessa brister är båda helt oacceptabla.

2. 

Ofta har bara en riktning eller horisontpunkt inkluderats, även när det funnits flera alternativ, och Ruggles nämner flera exempel på sådana urval. Även detta är helt oacceptabelt.

Ruggles tillsammans med tre kollegor genomförde en omfattande undersökning på en stor mängd megalitmonument, för att med Thoms metod reda ut oklarheter i hans arbete. De fann följande:

1.

Till skillnad från Thom, fann Ruggles inga spår av vare sig sommarsolståndet eller solens indelning av året i 8 eller 16 delar.

2. 

Däremot fann Ruggles, liksom Thom, kopplingar till både vintersolståndet och till tre olika gränser för månens upp- och nedgångar. Dock var noggrannheten sämre än en grad, vilket gör att även Ruggles observationer måste betraktas som ytterst svaga.

Slutsats

UTIFRÅN CLIVE RUGGLES ANALYSER KAN VI KONSTATERA ATT ALEXANDER THOM INTE LYCKATS VISA ATT DE MEGALITMONUMENT HAN UNDERSÖKT VARIT ASTRONOMISKA OBSERVATORIER.

DET RÖR SIG TYVÄRR OM REN PSEUDOVETENSKAP.

Rolf Otterberg

Fyra år vid Kungliga Tekniska högskolan följt av tio år vid Institutet för metallforskning och tre decennier vid Volvos laboratorium för materialteknik.

Arbetet har präglats av mätteknik, materialanalys och statistisk utvärdering.

Intresset för svenska fornlämningar växte fram ur samma metodiska grund: hypoteser måste prövas mot mätbar verklighet.