Gerald J. Hawkins: Stonehenge, ett astronomiskt observatorium

Läs analysen

Gerald J. Hawkins, professor och ledare för avdelningen för astronomi vid universitetet i Boston, presenterar Stonehenge som ett astronomiskt observatorium i två artiklar i Nature år 1963 och 1964 samt i en bok, Stonehenge Decoded 1966 . I den första artikeln presenteras kortfattat 24 linjer som Hawkins menar visar solens och månens upp- och nedgångar vid midvintern och midsommaren.

I boken från 1966 ges en bredare presentation. En mer detaljerad genomgång finns i en vetenskaplig artikel: A critical review of eight of the most well-known examples of archaeoastronomy in Sweden and Britain. Den kan hämtas på Academia.edu.

Sammanfattning

• Stonehenge tolkas som ett astronomiskt observatorium
• 24 linjer kopplas till solens och månens rörelser
• Fokus på upp- och nedgångar vid solstånd
• Analysen baseras på skisser av monumentet
• Statistiska beräkningar används som stöd

År 1966 publicerade arkeologen Richard Atkinson en artikel med omfattande kritik av Hawkins arbete, vilket följdes upp 33 år senare av Clive Ruggles år 1999. Här redovisas två skäl som talar mot Hawkins idéer:

Gerald J. Hawkins: Stonehenge, ett astronomiskt observatorium

1.

Hawkins har inte gjort egna mätningar, utan baserar sina slutsatser på två skisser av Stonehenge som troligen saknar exakta dimensioner. Dessutom kan fukt ha påverkat papperet, vilket gör riktningarna än mer osäkra. Dessutom utgör flera markeringar tomma håligheter eller fallna stenar, vilket ytterligare ökar felmarginalerna. Skisserna är därför alltför osäkra för att Hawkins beräkningar ska kunna garantera pålitliga resultat.

2.

När Hawkins beräknade sannolikheten för att kunna fastslå om de 24 linjerna med astronomisk signifikans kan ha tillkommit av en slump, så begick han ett allvarligt misstag. Han anger det totala antalet möjliga linjer till högst 50. Enligt Richard Atkinson ska det totala antalet möjliga linjer vara minst 111. Det innebär att Hawkins beräkningar är grovt felaktiga och därmed utan värde.

Slutsats

VAR OCH EN AV SKÄLEN ÄR TILLRÄCKLIGT FÖR ATT KONSTATERA ATT HAWKINS MISSLYCKATS MED ATT VISA ATT STONEHENGE ÄR ETT OBSERVATORIUM. DET RÖR SIG OM REN PSEUDOVETENSKAP.

Rolf Otterberg

Fyra år vid Kungliga Tekniska högskolan följt av tio år vid Institutet för metallforskning och tre decennier vid Volvos laboratorium för materialteknik.

Arbetet har präglats av mätteknik, materialanalys och statistisk utvärdering.

Intresset för svenska fornlämningar växte fram ur samma metodiska grund: hypoteser måste prövas mot mätbar verklighet.