Mätstationerna på Lundskullen och Kungshållet

Mätstationerna utgörs av stenhällar med en ungefärlig diameter på 1,5 meter. På Lundskullen är tre av de fyra stenhällarna placerade i området för de resta stenar som markerar kalenderdagar, markerade med grå punkter, medan den fjärde ligger cirka 60 meter åt sydväst. Tre av stenhällarna ligger längs en rak linje. Se karta över Lundskullen.

Karta över de fyra stenhällarna, nr 71, 68, 61 samt 81 som utgör Lundskullens mätstationer. De grå prickarna är resta stenar.

Mätstation 71 på Lundskullen för bestämning av riktningen mot norr.

Stenhällen ligger med ett av hörnen riktad mot norr. På fotot till höger visas de två gropar som hypotetiskt kan ha använts för att observera solens alternativt en stjärnas upp- och nedgångar.

Jag har placerat mig själv på rätt plats i de två groparna och kan intyga att man sitter bekvämt när det är dags att registrera solens eller en stjärnas horisontpassage.

Bestämning av väderstrecken kan ske på följande sätt:
1. Bestäm exakt de två punkter på horisonten som solen eller stjärnan går ner och går upp.
2. Mittpunkten mellan de två punkterna fastställs. Mittpunkten ligger då med god precision i riktning mot norr.

När vi nu fått riktningen mot norr kan samtliga fyra väderstreck lätt markeras.

Troligen använde man vid bestämningarna helst en stjärna, eftersom solens bländning försvårar avläsningarna. Stjärnorna har en stor fördel genom att de följer samma bana året runt. Det innebär att mätningarna kan göras när som helst under året. För solen har man bara cirka fyra dagar på sig runt sommarsolståndet, dessutom med risk för att moln ska sätta käppar i hjulet.

Mätstationer för bestämning vår- och höstdagjämningarna, nr 68 på Lundskullen, samt vid Kungshållet utanför Eskilstuna.

Kalenderstenarna på Lundskullen visade att på vår- och höstdagjämningen syns den första solstrålen då solen befinner sig exakt i öster, när horisonten har altituden 0,53 grader.

Från mätstationen 68 på Lundskullen får man samma resultat. Dock syns de första solstrålarna något tidigare, vid cirka 89,9 grader. När solen når riktningen 90,0 grader är solskivans högsta punkt 0,53 grader, såsom fallet med kalenderdagarna.

Exakt samma resultat ser man från mätstationen 900 meter väster om Kungshållet, på Kjula 34, i riktning österut mot Kungshållet. Här syns de första solstrålarna redan vid cirka 89,5 grader.

Överensstämmelsen mellan kalenderstenarna och mätstationerna är fullständig, utan synlig avvikelse.

Stenhällarna på Lundskullen, nr 68, och Kjula 34, har båda en spets riktad mot öster. Man kan nära spetsen se triangelformade ytskador. Frågan måste ställas om de har något att göra med stenhällarnas funktion som mätstationer? Kan där ha stått ett stativ som hjälp när man registrerade solens uppgång för att bedöma om rätt dag har infunnit sig? Man ser dessutom att på stenhäll 68 ligger skadorna i ett V-format ljusare fält som tydligt framträder på fotot.

Mätstationer för bestämning vinter och sommarsolstånden på Lundskullen

Här visas stenhällarna 81 och 61 på Lundskullen, samt stenhällen på Kjula 34. Kan de vara platserna för bestämning av vinter- och sommarsolstånden? Jag bedömer det som rimligt. De ungefärliga riktningarna för solens uppgångar och nedgångar mellan 20 och 40 dagar före och efter solstånden är markerade med pilar. Beräkningar visar att just 20-40 dagar är optimalt för att bestämning av solstånden med bästa möjliga precision.

De tre stenhällarna har en tydlig spets mot norr för bestämning av sommarsolståndet, samt mot söder för bestämning av vintersolståndet.

Sommar- och vintersolstånden kan ha bestämts på följande sätt:

1. Man registrerar de exakta positionerna för de punkter på horisonten där den första solstrimman blir synlig. Detta upprepas för ett antal dagar.

2. Samma procedur genomförs efter solstånden, då registreras i stället punkten då den sista solstrålen försvinner.

3. När man väl har identifierat vilka dagar som horisontpassage sker på samma punkt på horisonten, vet man att solståndet infaller den dag som ligger mitt emellan dessa två dagar.

SLUTSATSER OM MÄTSTATIONERNAS FUNKTIONER

Mätstationerna för bestämning av väderstrecken, tidpunkten för dagjämningarna, samt tidpunkterna för solstånden är samtliga absolut nödvändiga kunskaper för att kunna placera varje års kalenderdagar på rätt tidpunkter.

Det är själva grundförutsättningen för att kunna fastställa kalenderdagarna med högsta möjliga precision.