Kalenderstenar, stjärnor och valkyrior på Nycklabacken vid Fölene

Läs analysen
Nycklabacken i Fölene strax väster om Herrljunga är ett av Västergötlands största och vackraste gravfält från Järnåldern. Det visar sig dock att det inte bara ett gravfält.

Bland de totalt 27 resta stenarna på Nycklabacken, finns tre som bildar en egen grupp. På fotot nedan visas hur två av stenformationerna markerar solens uppgång vid vinter- och sommarsolstånden.

Ytterligare en stenformation visar Kastors och Izars uppgång år 593 evt, just när de befinner sig i gemensam bana. Sådana kombinationer med två stjärnor ett specifikt år har regelbundet använts i södra Sverige under svensk järnålder. Bevisen för detta kommer att redovisas vid ett senare tillfälle. Stjärnornas sammanfallande år 593 evt gör det rimligt att dra slutsatsen att monumentet byggdes runt år 600 evt. Monumentet blir då samtida med både Lundskullens och Kungshållets kalenderstenar.

  • Två stenformationer markerar sommar- och vintersolstånden.
  • En stenformation markerar stjärnorna Kastor och Izar år 593 evt. Det utgör en möjlig datering av kalenderstenarna.
  • Två av de totalt tre resta stenarna är valkyriestenar.
Nycklabacken i Fölene
Vinter- och sommarsolstånden ingår i de forntida lunisolara bloten. De är beräknade från Lundskullens, Kungshållets samt Stångabjärs stenformationer och visas i diagrammen nedan. Bloten infaller antingen vid nymåne eller fullmåne. Det är första respektive sista möjliga dagen för blotens infallande som anges i diagrammen.
De två solstånden som visas på Nycklabacken är gulmarkerade i diagrammet:
De två solstånden som visas på Nycklabacken är gulmarkerade i diagrammet
På kartan markerar två stenformationer vinter- och sommarsolstånden. Den tredje stenformationen markerar stjärnorna Kastor och Izar som följer samma bana år 593 evt. Två av de tre resta stenarna är valkyriestenar.
Kastor och Izar

Kalenderdagar vid NYMÅNE. Två stenformationer

Nedan visas i form av diagram, soluppgången för två av kalenderdagarna, vintersolståndet och sommarsolståndet.

Avstånden mellan de vita streckade linjerna i diagrammen visar hur stor solbanans avvikelse är i förhållande till de resta stenarnas höjd. Stenen är perfekt positionerad när avvikelsen är 0,00 grader.

Vintersolståndet vid nymåne, 21 juni (10–9).

Vintersolståndet vid nymåne, 21 december (10–9).

Sommarsolståndet vid nymåne, 22 juni (8–9).<br />
Sommarsolståndet vid nymåne, 22 juni (8–9).

Stenformation som markerar två stjärnor i riktning mot norr 

Stjärnorna Kastor och Izar faller i samma bana år 593 evt (8-10).<br />
Stjärnorna Kastor och Izar faller i samma bana år 593 evt (8-10).

EN KORT KOMMENTAR AV NYCKLABACKENS STENFORMATIONER

Det faktum att stenformationerna endast markerar solstånden samt stjärnor på Nycklabacken, indikerar att man saknade möjligheter att visa andra kalenderdagar. För att kunna sätta upp stenformationer som markerar andra kalenderdagar krävs att mätstationer finns på plats. Sådana finns på Lundskullen och vid Kjulaås, medan inga mätstationer har hittats på Nycklabacken.

De två resta stenarna som formats till valkyriestenar jämförs nedan med två valkyriahängen. Likheten med valkyriahängena är slående.

De två resta stenarna som formats till valkyriestenar jämförs nedan med två valkyriahängen. Likheten med valkyriahängena är slående.<br />

Valkyriahänge. Sibble, Historiska museet, nr 109034_HST | Damen i Tuna. Historiska museet, nr 108947_HST

SUMMERING

Två av de resta stenarna är valkyriestenar

Valkyriestenarna ingår i 1) kalenderstenarna som visar tidpunkterna för vinter- och sommarsolstånden, samt 2) markerar stjärnorna Kastor och Izar i samma bana år 593 evt.

Rolf Otterberg

Fyra år vid Kungliga Tekniska högskolan följt av tio år vid Institutet för metallforskning och tre decennier vid Volvos laboratorium för materialteknik.

Arbetet har präglats av mätteknik, materialanalys och statistisk utvärdering.

Intresset för svenska fornlämningar växte fram ur samma metodiska grund: hypoteser måste prövas mot mätbar verklighet.