Stolpraderna i Gamla Uppsala
En kritisk genomgång av hypotesen att stolpraderna representerar väderstrecksuppfattningar i en lunisolar kalender.
Jonas Wikborg: Stolpraderna i Gamla Uppsala representerar väderstrecksuppfattningar i en lunisolar kalender
Jonas Wikborg grundar sin analys av stolpradernas koppling på Jonathan Lindströms och Richard Ekbloms idéer om förskjutna väderstreck i Norden.
Han tänker sig dessutom en koppling mellan forntida gravars orientering och den fornnordiska kalendern som Lindström föreslagit.
En mer detaljerad genomgång finns i en vetenskaplig artikel: A critical rewiew of eight of the most well-known examples of archaeoastronomy in Sweden and Britain. Den kan hämtas på Academia.edu.
Hypotesens huvudpunkter:
• Stolpradernas riktningar tolkas som väderstreck
• Bygger på teorier om förskjutna väderstreck
• Utgår från Lindström och Ekblom
• Koppling till fornnordisk kalender
• Tolkas som en lunisolar kalender
Kritiska synpunkter
Stolpradernas horisontavvikelser från Wikborgs föreslagna lunisolara kalender. Solskivan är inlagd för att kunna jämföra dess storlek med Wikborgs avvikelser.
1. Ogranskad utgångspunkt
Wikborg accepterar Lindströms och Ekbloms idéer om förskjutna väderstreck helt utan ifrågasättande. Att inte genomföra en granskning är helt oacceptabelt.
2. Avvikelsernas storlek
De avvikelser mellan stolpraderna och solens horisontpassager i diagrammet ovan varierar mellan 4 och 15 grader. Avvikelserna är så stora att sådana utfall sker av ren slump. Ett mycket grovt misstag av Wikborg.
3. Felaktig kalender
De kalenderdagar som Wikborg anger är inte som han påstår, lunisolara. Det är religionsforskaren Andreas Nordberg som påstår att även fast placerade kvartalsskiften förekom under förhistorisk tid. Det är dessa som Wikborg använt i sin analys. Ett obegripligt slarv av Wikborg.
Slutsats
De mycket grova misstagen gör att Wikborgs hypotes är ren pseudovetenskap.
Referenser
J. Lindström, 2005. “Påsk, höstblot och jul – Sambandet mellan årliga högtider och forntida gravars orientering”, Fornvännen 100, Stockholm (2005), 13–28.
R. Ekblom, “Den forntida orienteringen och Wulfstans resa till Truso,” Fornvännen, 33 (1938), 49–68.
R. Ekblom, ”Väderstrecksuppfattningen i det forntida Danmark,” Fornvännen, 36 (1941), 279–294.
Rolf Otterberg
Arbetet har präglats av mätteknik, materialanalys och statistisk utvärdering.
Intresset för svenska fornlämningar växte fram ur samma metodiska grund: hypoteser måste prövas mot mätbar verklighet.